En fågel viskade i mitt öra DEL II

Det fågeln viskar i mitt öra är, “du vet, det finns en annan strand.. där borta på andra sidan.” “jaså jaha var det bara det” hör jag mig själv tänka.. men väljer ändå att lyssna vidare. 

- Det är inget fel på den här stranden alltså, men bara så att du vet finns det en annan. Den andra stranden är helt annorlunda. På håll kanske den bara liknar en vanlig strand men när man går närmare då händer det grejer. Där kan du välja något annorlunda. Där finns inte bara, sol, bad, jetski att välja bland, där finns allt. Där finns till och med valmöjligheter som ingen än vet något om. Sedan frågar fågeln mig något

F: Har du känt av det?.. Känns konstigt att svara en fågeln men ändå så svarar jag 

J: va? vadå? *låtsas vara oförstående”

F: Skavet? 

J: Jaså det, jo ja lite grann” *ljug, ljug, ljug*. 

F: Tänk om skavet inte bara är ett skav? Tänk om skavet är ett meddelande till dig? Om skavet är ett meddelande, vad finns där att läsa om?

J: Tänker att det är ångest liksom..

F: Mhmm. Men om ångest inte är något, vad är det då?

J: Jo känns som jag får lite smått panik här på den här stranden

F: Vad handlar paniken om undrar fågeln

J: Att jag känner mig ofri

F: Så tänk om det finns en strand dit bara dem som ser skavet i vitögat kan hitta? Alla som vill kan göra det men det verkar va så att alla ännu inte är villiga att se..En strand där du får vara du. Du är fri att välja det som du vill välja. En oändlig strand med plats för alla… Skulle du vilja se den stranden?

Tankarna virvlar runt inom mig, även detta känns lite FÖR konstigt för att va sant. Inget som Socialstyrelsen skulle godkänna… Men det är som att nu när jag ändå har valt att lyssna på en liten fågel så kan jag väl lika gärna fortsätta på den här nya, lite flummiga vägen. Fågeln tittar på mig, hur märkligt det än låter så känns det som att de där små fågelögonen nu har trollbundit mig. Jag MÅSTE ta mig till den där stranden. 

Nu när jag vet att det jag kan välja något annat då känns det helt plötsligt heeelt galet att jag skulle välja att ligga kvar här i trängseln och svettas. “Jaha ja, det är väl bara att gå ut och ta det där första simtaget då. Ut i vattnet mä dej flicka lilla”. And so it begins - resan mot mer medvetenhet.

Fortsättning följer…